Kärlek

Jag måste bara skicka ett litet tack till mina fantastiska kollegor på arenan. Att jag skulle hamna med två personer som har det precis som mig i denna situationen. Vi blev så lika och sårbara när vi öppnade upp oss för varandra. I grund och botten är vi alla små barn som vill ha trygghet och kärlek. Vill inte skriva för mycket för att respektera dem och deras familjer men vi avslutade med en stor lång kram och tårar i ögonen. Och ord som sa att vi inte är ensamma i det här. Ett tack till min fina Joachim som är ett fantastiskt stöd.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback