Tillbaka

Herregud vilken jul det blev. Första dagen vi firade fick jag gå ifrån julklappsutdelningen för att hänga över toaletten. Så höll det på varannan timme hela kvällen,detsamma för Joschim. Dessutom kräkte Julian för tredje dagen i rad (endast 1gång varje kväll). Så det var bara hem och försöka överleva som gällde. På julafton trotsade jag allt och åkte till moster ändå, skönt med lite avlastning med Julian (man är ju förälder även om man är sjuk och bara behöver vila, haha) men jag lyckades smitta alla. Totalt 12 familjemedlemmar lyckades bli smittade av oss. Julian hade ett uppehåll på två dagar men kräktes ikväll igen. Det är så oerhört frustrerande, varför kräker han? Vi är så oroliga och får boka till på BVC direkt efter julledigheten. Oron dämpas inte av att 1177 tyckte att vi borde åka in till akuten. Men det var inget alternativ att åka till Malmö när vi låg hemma och kräkte. Självklart om Julian hade verkat påverkad i övrigt men han var och är precis som vanligt - glad & busig. Han äter och gör allt annat som han ska. Kanske är det hans magmun som inte är mogen? Känslig mot laktos? Detta är det enda negativa med att ha barn- den ständiga jävla oron som aldrig dämpas. Känns som att man går på helspänn hela tiden.

Julians första jul. Den kommer vi aldrig glömma, haha. Vi älskar dig mest i världen lilleman.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback